Så idag var det då dags för skolstart nummer 2.

Sedan fyra imorse vaknade jag en till två gånger i timmen av ren ångest över att försova familjen. Det gjorde jag inte. 

Vattenkammade och uniformsklara stod vi utanför skolgrindarna och inväntade öppning prick 8.45

Theo med stora och jag med Hugo. 

Alltså, de hade ordnat så fint. Lärare och elever som stod och väntade på sina nytillkomna svennebarn. Gick hur bra som helst. 

 

Jag fick till och med följa med in i klassrummet hos Hugo och barnen var jättegulliga. En pojke var extra glad, jag heter också Hugo! Sa han stolt sex gånger. 

 

Hugo är by far överlägset bäst i klassen på engelska. Han har en lite större uppförsbacke när det kommer till spanskan. 

I Lucas klass går det spanjorer och ryssar. Lucas var mycket nöjd med den kombon, oklart varför. Så du kommer från Schweiz? Vad häftigt!  Sa ca två barn i timmen till honom. 

 

En som inte var det minsta nöjd var Casper. Han var sur och betedde sig ungefär i motsatt riktning mot vad vi lärt honom. 

- Vad var det bästa idag Casper? 

- Att dagen äntligen tog slut. 

Dock fanns en ljusglimt på dagen;

Barnen hade uppmärksammat att Casper har ett hål i örat. Vi tvingade honom såklart att ta av örhänget innan han klev in genom dörren men hålet var ju likväl kvar. Storögt viskade de; Är du en sån där värsting?  Mycket exotiskt med hål i örat på den här skolan😉